Slep

Well yesterday I did the SLEP-test and a math test. The math test kind of sucked, extremely. I'm going to school in about an hour to find out my test scores. I hope I did well on the English ones cause I don't really feel like being in a slow English class. I guess I will find out later when I get to talk to an advisor and stuff. First day today when we actually have to talk in English with an American.
Weeeell, I hope everything goes smoothly and all that. And that Andy remembers to pick me up from school.

And yeah, I don't feel like writing in Swedish when I don't have the swedish keys. It's frustrating.


-

Imorgon åker jag från detta landet.. jag vill inte och jag känner mig extremt depp. Försöker att inte tänka så mycket och försöker att tänka på det är inte världens största grej. Varje gång jag försöker tänka så, så börjar jag gråta istället. Förlåt Sverige, men vi passar inte tillsammans.

Little reasons to smile


New York City

Säger bara: Coolaste staden jag har varit i, jag kommer lätt åka tillbaks. Allt är så stort och ofattbart.

 


you're so hypnotizing, you've got me laughing while I sing.

Det har varit 2,5 galna veckor.. jag har hunnit med en hel del och det är inte slut än. Jag får ångest så får jag tänker på att åka hem, jag vill inte hem. Det har varit jobbigt att åka från Sverige till Kanada för att vänta nervöst där på ett flyg till USA. Att träffa nya människor och sedan bo med de, när man aldrig träffat de. Jag har klarat det förvånansvärt bra. Det har varit massa blandade känslor, upp och ner, hela tiden. Men jag trivs bättre än i Sverige, jag tänker nästan aldrig på allt gammalt och jag bryr mig definitivt inte om saker som jag lägger ner mycket negativ energi på i Sverige. Imorgon åker jag till New York, som jag bara drömt om i hela mitt liv..

-

Nog för att djungelvrål är en klassiker att testa på människor, men denna gången ikväll var lätt roligast. "go back to Sweden!!!", "is this cat treats??"


-

Såå.. jag har idag för första gången skjutit, fyfan vad tungt det var (as in bokstavligt tungt, mina armar är så svaga) och det var sjukt tryck när man sköt. Kändes som om man flög flera meter tillbaks och nu har jag lite ont i armen MEN det var värt det, det var faktiskt sjukt roligt. Efter att ha varit där ett tag och fått en lagom fin röd bränna och dött av värmen så åkte vi hem igen. När vi kom hem fick jag äran att köra runt kvarteret, vilket inte är i storlek med våra kvartet hemma, detta var way större. Jag kan nu säga att jag har kört i USA och kört med en automatare. Jag var typ extremt nervös för liksom, det finns ingen koppling men det var sjukt kul.

-

Sooooo, jag vet att jag inte uppdaterat så flitigt, trodde jag skulle göra det mer men jag har faktiskt, haft ett liv som har varit ganska upptaget. Har pluggat, bokstavligt talat, jävligt mycket och har gjort en hel del denna veckan. Allt är en stor dimma just nu men det jag har hunnit med här ungefär är Washington DC, King of Prussia Mall, kollat på Delaware University campuset, testat massa nya maträtter, varit på konsert, inspekterat mataffären (TO DIE FOR!!!! im just sayin', fanny), Philadelphia, road trips mitt ute i ingenstans (awesome dock, allt är så fint här). Jag är säker på att jag har glömt massa. Här får ni en bild på amerikanska kakor, det är memorial day/weekend här nu så.. yep.

Washington DC


Canada

Chillar lite i Toronto bara..

Denna skulle upp för en vecka sen men ville tydligen inte.


-

glad hanna och glad fanny som äter morot, för några dagar sen dock.

-

Jag har aldrig varit så trött i hela mitt liv. Klockan är typ snart 22 för mig och hade jag varit i Sverige hade jag SÅ sovit, fast då hade jag inte varit såhär trött heller. logiskt, mhm.

LOVE LIFE


-

Det har varit ett galet dygn, men nu är jag framme. Inte för att jag har fått så mycket sömn direkt, men jag är glad att jag är framme!
Åkte från Helsingborg till Köpenhamn vid 9 tiden. Man brukar ju alltid vara där 2 timmar innan man ska flyga, och jag skojar inte om detta behövdes längre tid egentligen.. eller så var det bara just igår. Det var typ att lämna väskan, security, kolla gate, stå i den fetaste kön ever till passkontrollen (vi behöver ju inte så i den kön annars om vi ska till typ frankrike eller spanien), de öppnade dock en EU-kö när jag kom fram. men där gick all tid. Sen gick man i en evighet till gaten, när man kom fram så började de med boarding direkt. Alla kom på plats snabbt som tusan och sen åkte vi. Extremt snabbt allt gick.
Väl i Toronto gick det både snabbt och långsamt. För det första så säger alla att man ska till immigrant U.S. Boarders och absolut inte gå ut från flygplatsen som andra som ska till Canada/någon annanstans. Där var aldrig någon skylt, det stod bara "bagage claim" and there was some lady som började skrika att vi skulle gå upp en våning. När jag kom upp så helt plötsligt kommer min väska upp direkt, what. Ställer mig i kön till passkontroll igen, inte så lång denna gången eftersom min väska kom ganska snabbt. Sen ställer jag mig i kön till boarders, jag fattade det inte ens själv när jag stod där, blev så sjukt nervös. Jag kollade ut alla som jobbade där och hoppades på att få den killen som alltid fick människorna att skratta. Jag fick prata med honom! Jag hatar min passbild, och det blir inte bättre när han bara kollar på den och: hehe, so.. hi, hanna! anyways, fick massa frågor om mat, alkohol, ekonomi osv. tog bild och avtryck på ALLA fingrarna och de ville inte kolla i min väska (de är här det är kört om man har skumma saker med sig) men jag blev admitted. var nog först efteråt jag fattade när jag såg på biljetten och i passet att de hade godkänt mig. Trodde typ detta skulle hända i själva USA.
AND THEEENN (känner mig lite som i filmen dude where's my car), lämnade jag av min väska på ett random band bara.. typ som när man lämnar sin bricka på ikea. Precis vid bandet var det security igen, detta trodde jag skulle bli årets upplevelse för mig och att jag skulle behöva stå där i 34 år och sleva upp alla mina saker en efter en. Men jag tog bara upp datorn, mobilen, solglasögon och pass och la i en låda, jackan och väskan i den andra lådan och OFC skorna. wtf. Nemas problemas.
Resten skriver jag lite senare, för jag håller på att seriöst somna.. måste sova en timme innan jag ska skypea med mamma!
varför funkar det inte med meningsbrytnings-whatever? irriterande.

USA

Nu är dagen här och jag är sjukt excited men jag är också äckligt nervös och har lite ångest över att säga hejdå på flygplatsen. Kunde inte sova normalt inatt (alltså ännu mindre normalt) så är lite död och tankspridd. NÅJA, detta blir bra Hanna.

Buhuhuhhhhh

Jag är så nervös just nu, eller mer rädd. Rädd är nog mer rätt känsla. Känner mig så liten (as in att jag känner mig liten som person i en stor värld, inte att jag är kort so, no need to joke about it). Men ummmm jag är ganska säker på att jag kommer få det bra. De får stå ut med lite svenska uttryck och så när min engelska inte vill funka. Åh btw, vet ni hur mycket jag börjat tvivla på min engelska nu?!?! Tar väl några dagar att fatta att ingen kommer svara mig om jag pratar svenska.

Nåja, nu ska jag nog sova här för sista gången på länge. Och mm, jag uppdaterar nog hur dödsnervös jag är innan jag åker till Köpenhamn imorgon. Nattinatti ;*


-

När jag vaknar upp imorgon kan jag säga "jag åker imorgon". HUR SJUKT ÄR INTE DET?!

USA

Yep, nu lägger jag officiellt till kategorin "USA" i den här bloggen. Jag åker om 2 dagar och stannar ett par veckor, är EXCITED minst sagt och jag tror jag kommer få det awesome även om jag är supernervös. MEN.. såhär känner jag inför att säga hejdå till en del av familjen idag -
fem spänn på att jag kommer börja gråta, jag vill inte ens tänka på när mina föräldrar lämnar mig på måndag på flygplatsen. eller med fanny imorgon. tacka någon (kan inte tacka gud, för.. ofta han gjorde skype och .. nej) för skype!

Nyare inlägg
RSS 2.0