usa

säger bara en sak, jag har suttit i en timme och försökt klura ut massa saker. det är en djungel! försöker intala mig om att det är bara till att fylla i uppgifter, ha ett giltigt pass (+ godkännande av visum såklart) och... åh, gud. Nåja, detta blir nog bra. Jag är nog mest paranoid om att de ska börja tjata om mitt efternamn som de har gjort i både Polen och Kina. Polen var mer: NÅJA, VIEBKE? var kommer det i från, jag tycker jag känner igen det. blablabla. inte så mycket med det förrutom att jag stannade upp hela kön för att han ville prata om mitt efternamn. I Kina kollade de länge och kollade på andra papper. Alla andra hette typiska "sson" namn och där kom jag, inte alls lika svensk. Sen skrattade de lite, tänk så betyder mitt namn något konstigt?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0