I'm gonna stay right here, watch you disappear.

Var ute bland folk (som inte var jobb eller köpcentrum) för första gången idag på länge och träffade folk jag inte träffat förr.. preeeetty stort steg för mig. Hade i alla fall trevligt och Joelle ska ha stort tack! Annars har jag mått sjukt illa och ville svimma 5 gånger. Skulle egentligen med och se Von Benzo men mådde/mår så sjukt illa så här är jag. Gick hem sista biten själv nyss med favoritlåten i öronen och tänkte på allt, hur långt jag kommit nu och att jag inte vill hamna på botten igen, vilket jag tror jag kommer göra snart men så kan jag inte tänka heller (KBT, hanna, KBT! finns en anledning varför det heter som det heter). Kändes i alla fall som om jag var världens starkaste människa och klarar allt utan att bryta ner, det ändrades när jag kom hem.. ensam, tankar, ännu mer tankar, ännu mer ensam.. blah. Orkar inte hur jag plågar mig själv, när det enda jag har att sköta om är mig själv. Är så klok annars, men tar inte till mig det för fem öre. Är inte så lätt att leva i en drömvärld och sen ta till sig verkligheten (okej, jag har varit med om verkligheten lite väl kanske men har drömt ganska länge nu) Okej, nog med djupa jobbiga tankar nu, egentligen är det inte så illa. Egentligen är jag världens gladaste, snällaste person (varför tar jag inte till mig det, när jag vet om det? antar att man känner sig lite självgod?)
Ska äta lite nu, byta om och ev. ta en dusch. Sen får det bli sängen. Jobb 11-19 imorgon, mmmmhm.

its a long way down,
but I'm closer to the clouds up here.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0